Folkminnen

Uppteckning nummer LMV-M271

pil Visa den handskrivna originaluppteckningen

Titel: Lucifers släkte.

Upptecknare: Levi Johansson
Meddelare: Jonas Olof Sellgren  År: 1916

Socken/stad: Nätra  By/kvarter: Skule

De gamla har kallat vitra för "Lucifers släkte." De hade varit otrogna mot sin Gud och därför blev de nedstörtade i berg och backar.Vitra finnes till. Jag har både sett dem och varit ut för dem. Somliga gånger, då de kör här förbi, ser jag de osynlige springa bredvid och hålla i fjädrarna på vagnen, och de får köra så fort de vill, så nog hinner de med.
Somliga gånger, då jag varit ute och kört, har de tagit fast hästen för mig så hårt, att han fallit på knä, och jag har inte hållit på kunna få den på benen. En sådan gång går det ganska dåligt, ända till man far över något rinnande vatten, men sen bär det iväg så mycket fortare. Vitra kan inte följa med längre utan måste lämna en ifred.
Då någon blivit för värk, som kommer från vitra, och man tar och botar den, blir man ofta ut för dem sedan. Det är som skulle. Men om man mutar dem, så går det bra. Då man "kastar ut" för sådan åkomma, skall man låta en liten slant följa med, så behöver man inte ha några obehagligheter av dem sedan. Och ju mindre och gamlare slant man har ju bättre är det. De tycker bäst om sådan. Likadant, då man bygger hus. Då skall man lägga en sådan slant i grunden av huset, ifall där råkar vara någon "vinterväg." Det kan gå så långt, att gift folk inte får vara ensamma i sängen, utan vitra kommer mellan dem. Då måste man ställa så att man har stål eller kvicksilver i sängen. Då slipper de inte dit. Och i ladugården, där kreaturen inte får vara i fred för vitra, skall man borra in stål eller kvicksilver i tröskeln, så att de inte kan komma in. - Småbarn brukar kunna bli bortbytta av vitra. Därför skall man se till, att det i vaggan finnes ett blad ur en psalmbok eller en barnabok. Detta är likasom en andemakt, som skyddar barnet.
Min hustru gjorde alltid så. Och det kan nog behövas även för de äldre, att de har likasom ett "Stöol" med sig dit i sänga.


Samma uppt. även under rubrik: II. Näringarna. B. Boskapsskötseln. e. ) Boskapen om vintern. l. ) Ladugårdens rätta plats, åtgärder vid dessa byggande för erhållande av "lycka" med boskapen. II. Näringarna. B. Boskapssötseln. h. ) De underjordiske och boskapen. (bergtagning, tjuvmjölkning mm.) VI. Andeväsendena. c. ) "Lucias släkte" eller de underjordiske. l. ) Härkomst. VI. Andeväsendena. c. ) "Lucias släkte" eller de underjordiske. 2. ) Levandsvanor, förhållande till människorna. VI. Andeväsendena. c. ) "Lucias släkte" eller de underjordiske. 3. ) Man har sett de underjordiske eller deras kreatur och andra tillhörigheter.

Ur Länsmuseet Västernorrlands arkiv. Bok/Häfte:II_1916. Uppteckningsnr: 271


Denna uppteckning tillhör kategorierna:
Skriv ut  Utskrift Dela: Facebook Twitter


Information


Dessa folkminnen är nedskrivna under 1900-talets första hälft. Vi vill göra dig uppmärksam på att värderingarna hos dåtidens upptecknare skiljer sig från vår tids synsätt. En del formuleringar kan därför i dag uppfattas som stötande.

Läs mer om folkminnessamlingen



Upptäck mer


FÄBOD

FRILUFTSMUSEUM FRILUFTSMUSEUM

HEMBYGDSGÅRD LADA

Tavla

Skrapa

Isättning